Det är höst i Göteborg
Jag passerar Kortedala torg
Regnet faller hårt över natten
Över alla hemlösa katter
Låt mig få sova en stund
Bara en liten, liten blund
För hon sa att allting var lönlöst
Men jag tyckte hon sa lönnlöv
Så vi pratade i timmar
Dina tårar i mina lakan
Du sa att du tyckte du var ful
Jag fatta' ingenting
För det där är skitsnack, och det vet du
Du är det vackraste jag har sett ju
Jag har förlorat mig själv i dig
Förlorar jag dig, så förlorar jag mig
Hon sa att allt var lönlöst
Men jag tyckte hon sa lönnlöv
Och när hon sa att allt var över
Såg jag henne gå där bland löven
Det enda minne jag behöver
Hon sa att allt var lönlöst
Och när hon reste sig för att gå
Gick mitt hjärta aldrig sönder
Du kommer aldrig förstå
Aaaaah
Du kommer aldrig förstå
Aaaaah
Jag kommer aldrig förstå
Det kommer aldrig att förstås
